Pink Thursday

Pink Thursday

Easter week. Starting with Palm Sunday and ending with Easter Sunday. In Sweden it has one extra day – the day after Easter Sunday that is called Annandag Påsk that also is a holiday. It would be called Otherday Easter if I translated it straight on. Anyway, the day I want to write about today is Pink Thursday (the day before Good Friday=today!). I hope that you won’t get too puzzled now, but I’m going to describe an old folk myth and the reason why Swedish children dress like cute witches on this day.

A long time ago people in Sweden believed that Pink Thursday was a day when witches had a conference at an Island called Blåkulla (Bluehill), and to get there they rode their brooms together with their cats … Are you entertained yet? ; ) That’s why Swedish children dress like cute little witches – påskkärringar in Swedish - on this day and they also make Happy Easter cards and walk from door to door to hand them out and hopefully they will get candy, cookies, fruit or maybe even a small coin in return. Happy Easter everyone!

(I found this video on youtube and thought it was cute)

(Jag hittade denna video på youtube och tyckte den var gullig) 

In Swedish/på Svenska:

Skärtorsdag

Påskveckan. Börjar med Palmsöndagen och slutar med Påskdagen. Förutom i Sverige där vi har en extra dag – dagen efter Påskdagen som heter Annandag Påsk och också är en helgdag. På engelska skulle den heta Otherday Easter om jag skulle översätta den rakt på. I alla fall, dagen jag vill skriva om idag är Skärtorsdag (dagen före Långfredag=idag!) I USA har de ingen skärtorsdag, så jag skrev här ovan att jag hoppades att de inte skulle bli alltför förbryllade när jag beskrev den gamla folksägen om häxorna som reser till Blåkulla denna dag på sina kvastar tillsammans med sina katter. Det är ju därför Svenska barn klär ut sig till gulliga häxor – påskkärringar - idag och delar ut påskkort. Har de tur får de ju godis, kakor, frukt eller ett mynt som tack. Glad Påsk allihopa!

Romance

Romance


What is romance? High expectations maybe? Seriously, it doesn’t have to be the most expensive dinner at the fanciest restaurant in town. It does not have to be a hot air balloon ride. It’s the little things that matters: a compliment said from the heart, helping each other fix dinner or handing your partner his/her jacket while you’re getting yours. Another everyday romantic thing is to ask for and get a neck massage or even give one to your loved one spontaneously. Something that I think is very sweet that my husband does for me is when he brushes his teeth before I do and then takes my toothbrush out and leaves it on the vanity for me. And says “I love you” and gives me a good night kiss. Those little things that make someone feel loved, that is big romance.


(Swedish translation below/Svensk översättning nedan)


Romantik


Vad är romantik? Höga förväntningar kanske? Allvarligt talat, det är nödvändigtvis inte den dyraste middagen på den flådigaste restaurangen i sta’n. Det är nödvändigtvis inte heller en luftballongfärd. Det är de små sakerna som har betydelse: en komplimang som kommer från hjärtat, att hjälpas åt att laga middag eller att räcka din partner hans/hennes jacka när du tar din. En annan vardagsromantisk sak är att be om och få en nackmassage eller till och med att spontant ge en till din älskade.
Någonting som jag tycker är väldigt rart som min man gör för mig är när han borstar sina tänder före mig och sedan lägger fram min tandborste åt mig på tvättstället. Och säger “jag älskar dig” och ger mig en godnattpuss. De där små sakerna som gör att någon känner sig älskad, det är stor romantik.

Halloween v. All Saints' Day/All Souls' Day

Halloween v. All Souls’ Day/All Saints’ Day

Yesterday was Halloween in the States. It’s always on October 31. I didn’t buy any candy, because parents here do not let their children walk around at night knocking on doors because it’s not considered safe. Families go to special Halloween events at their church or go to a mall. Last year Chase and I went to a shopping mall and it was fun watching all the children in their creative costumes visiting the different stores asking the inevitable question “Trick or Treat?”

Over in Sweden, we didn’t use to have any Halloween celebrations at all until the early 1990’s. And then, it got confused with All Saint’s Day that in Sweden is on the first Saturday in November regardless of what date it is. Sunday is All Souls’ Day when there in church is a special service where the pastor lights a candle and reads from the Bible over and for every person in the congregation that passed away during the year. So you see the All Saint’s Day Weekend in Sweden has for many centuries been for to honor our relatives and friends that have passed away. On the graves, people usually place lanterns with candles that can burn for two-three days. It looks very peaceful and honorable. You can then imagine the reaction when the Halloween celebration started with kids dressed like ghouls, witches and all kinds of monsters running around asking for candy and throwing raw eggs in people’s yards and at their houses. Now Halloween in Sweden is celebrated the night before All Saint’s Day, but some don’t acknowledge it at all.

Oversattning till Svenska nedan/(translation into Swedish below):

Halloween mot Alla Helgons Dag/Alla Själars Dag

Igår var det Halloween i USA. Det är det alltid den 31 oktober. Jag köpte inget godis, därför att föräldrarna här låter inte sina barn gå omkring och knacka dörr på kvällen för det anses inte vara säkert. Familjerna går istället på sina respektive kyrkors speciella tillställningar eller åker till ett köpcenter. Förra året åkte Chase och jag till ett köpcenter och det var roligt att se alla barn i sina kreationer gå runt i de olika butikerna frågandes det tillhörande ”Trick or Treat?” (bus eller godis).

I Sverige hade vi inte något Halloweenfirande alls tills i början på 1990-talet. Och då trodde man att det var samma helg som Alla Helgons Dag som i Sverige är den första lördagen i november oavsett datum. På söndagen är det Alla Själars Dag då det i kyrkan hålls en ljusgudstjänst där prästen tänder ljus för och läser bibelverser över de i församlingen som avlidit under året. Så i Sverige har Allhelgonahelgen under århundranden varit till för att hedra minnet av nära och kära som gått bort. På gravarna sätter man vanligtvis ljuslyktor med ljus som kan brinna i två-tre dagar. Det ser mycket fridfullt och hedrande ut. Du kan då tänka dig den reaktion som blev när Halloweenfirandet började med barn utklädda till gastar, häxor och alla möjliga olika monster springandes omkring frågandes efter godis och kastandes råa ägg på tomter och hus. Nu firas Halloween kvällen före Alla Helgons Dag, men en del vill inte kännas vid den alls.

Källa/(source): http://www.nordiskamuseet.se/publication.asp?publicationid=3218

ENG: Places to call Home - SE: Platser att kalla for hemma



 

          

         Ronnskar, Stocka.

            I was born in Stocka by the Baltic Sea.



     

     Bergsjo. Where my father was born.
       Here I spent every summer as a child at my parent's summer cabin.

 

 

Gnarp. I lived almost half of my life here.

You can see that I am a real country girl. 

(Thanks www.bergsjo.nu and Jan Wadin for the picture)



Map of Nordanstig County.
My mother grew up in Hassela. I worked at the ski resort there.
My father was born in Bergsjo. Later he and his family moved to Jattendal, where my mother and father met.

Before I met Chase, I had no clue as to where Chattanooga was. Here's where I live now. (Credit to UTC for the picture)

Chattanooga. View from Lookout Mountain.
(Credit to Wikipedia for the picture)

Chattanooga by the Tennessee River.
Picture taken December 2008 from Point Park, Lookout Mountain.

Why Shelleyridge?

Why Shelleyridge?

Let me introduce you to Shelleyridge, a user on YouTube. She looks a lot like me, sings a lot like me and even writes, walks and talks a lot like me. Well, it actually is me, or was me, since the name is referring to the state of mind I was in when I signed up. What state of mind? Like the mind of somebody that has been mistreated for so long that she feels like she wants to withdraw from the world and only live inside of her own little shell, thereof the first part of the name. Was she all alone in the world? No, no, no woman is an island. But if a goodhearted woman is told enough times in action and words by the one she loves that she is very disliked, a woman can feel like she is unloved by everybody. Some of the songs on “Roads” tell part of that story. Now as for the ridge, it describes another part of who I was, because my last name at that time was Åhs, which means ridge in Swedish.

Why have I not changed the username Shelleyridge then? First of all … I have not found an option where I can change it and secondly … if I had changed it, I would not have been able to tell you my story!



Translation into Swedish below/Översättning till Svenska här nedan

Varför Shelleyridge?

Tillåt mig att presentera Shelleyridge, en YouTube-användare. Hon är ganska lik mig, sjunger som jag och till och med skriver, går och pratar som jag. Ja, det är ju faktiskt jag, eller snarare det var jag eftersom namnet hänvisar till det känslotillstånd jag befann mig i vid tidpunkten för registeringen. Vilket känslotillstånd? Jo, det som gör att någon känner sig som att hon vill dra sig undan från världen och endast leva i hennes eget lilla skal (shell=skal) efter att ha blivit illa behandlad väldigt länge. Därav den första delen av namnet. Var hon då alldeles ensam i världen? Nej, nej, ingen kvinna är en ö. Men om en godhjärtad kvinna får höra i ord och handling tillräckligt många gånger att ingen gillar henne av den hon älskar, så känner hon sig till slut ogillad av alla. En del av låtarna på “Roads” berättar en del av den historien. Vad ridge beträffar, så beskriver det en annan del av den jag var, för mitt dåvarande efternamn var Åhs, som betyder ridge på Engelska.

Varför har jag då inte ändrat användarnamnet Shelleyridge? Först och främst … jag har inte hittat något ställe där jag kan ändra det och sedan … om jag hade ändrat det, då skulle jag inte ha kunnat berätta min historia för dig!


http://www.youtube.com/shelleyridge
http://www.cdbaby.com/cd/KriztinaAhsCountryfied
http://www.amazon.com/Roads/dp/B005HZ2916/ref=tmm_msc_title_0?ie=UTF8&qid=1314076784&sr=1-2

Biological analphabet

Biological analphabet

My father has always been interested in nature. He knows names of birds, plants, trees ... you name it. He wanted to teach me everything he knows and most of it stayed with me. I remember the first plant he pointed out to me and its name both in Swedish and Latin. It was Vitsippa, or Anemone Nemorosa (Wood Anemone in English). It is a pretty little plant with a flower that has white petals and yellow middle (okay, stemens and pistils). He taught me what plants were poisonous and he showed me one that I could eat. I probably was around 5 or 6 years old. That’s where my interest in nature started.

When I came over to Tennessee, I knew very little, no, nothing about the kinds of plants and trees that grow here. I really felt like a biological analphabet. The flowers and trees were very pretty but I felt frustrated not being able to talk about them. I know how the first immigrants must have felt when they came over here and I admire them, because I can not even start to think about how long it must have taken for them to learn everything they needed to know in order to survive. Now there is internet and I have done some research and learned a little, but I still have long way to go ... My favorite tree in Tennessee is the Tulip Poplar, which also happens to be the state tree. My favorite flower in Sweden is the White Water Lily. If I had said Flax, which is the ”state” flower of my home ”state” Hälsingland in Sweden, you would probably say that I was making it up and ... you’re right! (but I like flax too).

(Translation into Swedish further below/ Översättning till Svenska längre ned)

Link to White Water Lily pictures and description/Länk till Vit näckros, bilder och beskrivning:  http://www.flowersinsweden.com/Nymphaeaalba_page.htm

Om Tulpanträd på Svenska/About Tulip Tree in Swedish:  http://sv.wikipedia.org/wiki/Tulpantr%C3%A4d  (min myspace sida har en bakgrundsbild med en närbild på tulpanträd/my myspace site has a back ground picture with a close up of a tulip tree: www.myspace.com/kriztinacountryfied)

Page with information about flax:

http://translate.google.com/translate?hl=en&sl=sv&u=http://www.linlandet.com/&ei=0v1FTsXsPOfa0QHw8fj7Bw&sa=X&oi=translate&ct=result&resnum=2&ved=0CCYQ7gEwAQ&prev=/search%3Fq%3Dlin%2Bh%25C3%25A4lsingland%26hl%3Den%26rls%3Dcom.microsoft:en-US%26prmd%3Divns

Biologisk analfabet

Min pappa har alltid varit naturintresserad. Han kan namnen på fåglar, blommor, träd ... vad som helst. Han ville lära mig allt han kan och det mesta fastnade. Jag kommer ihåg den första blomman han visade mig och dess namn både på Svenska och Latin. Det var vitsippa, eller Anemone Nemorosa (Wood Anemone på Engelska). Det är en gullig liten växt med en vit blomma med gul mitt (okej, ståndare och pistiller). Han lärde mig vilka växter som var giftiga och en som jag kunde äta. Jag tror jag var runt 5-6 år gammal. Det var då som mitt naturintresse började.

När jag kom över till Tennessee så visste jag väldigt lite, nej, ingenting om de olika  växter och träd som växer här. Jag kände mig som en riktigt biologisk analfabet. Blommorna och träden här var väldigt vackra men jag blev frustrerad av att inte kunna prata om dem. Jag förstår hur de första immigranterna måste ha känt sig när de kom hit och jag beundrar dem, för jag kan inte ens börja föreställa mig hur lång tid det måste ha tagit dem att lära sig de behövde veta för att kunna överleva. Nu finns ju internet och jag har gjort lite efterforskningar och lärt mig något, men jag har fortfarade en lång bit kvar ... Mitt favoritträd i Tennessee är Tulpanträdet, som också råkar vara stats-träd här. Min favoritblomma i Sverige är Vit Näckros. Om jag hade sagt lin, som är landskapsblomma för mitt hemlandskap Hälsingland, så skulle ni förmodligen säga att jag hittade på och ... det har ni har rätt i! (men jag tycker om lin också).



Flax/Lin



Tulip Tree/Tulpanträd



White Water Lily/Vit Näckros



James Arness, airplanes, "Manuel Goodbye" and my late Aunt

James Arness, airplanes, “Manuel Goodbye” and my late Aunt

Now what in the world is the connection in the headline above, you may ask? Well, it’s quite simple: my late aunt loved all three. When I was I child they ran a TV-series which they in Swedish called “Familjen Macahan” (The Macahan family). The original American title was “How the West was won”. It seemed like everyone in Sweden was watching it at the time. The series follows a family and the obstacles they encounter during and after the Civil war as they move to the west. My aunt had a framed poster of James Arness as his character Zeb Macahan hanging on the wall in her hallway. I thought that was cool. As for myself, I don’t quite recall which of the characters I liked best: Luke (played by Bruce Boxleitner) or Josh (William Kirby Cullen). Luke is the brother that can handle his gun real well and always manage no matter what situations he runs into. My heart sympathized with Josh though, that has to stay to help at the farm and never gets the chance to prove himself as a man.
My aunt also loved airplanes, and dreamed about taking a certificate for flying. She had framed pictures and models of Swedish fighter jets in the living room. She and her family often flew by prop plane or helicopter to the Swedish mountains to go fishing. After her death, her son took a certificate for flying. I think that was a very nice thing to do to honor his mother. My aunt and I had in common the interest in country music and western movies, and she once said that when I was old enough, she and I would go to USA together to see everything we’d seen on TV. She died of cancer though, long before I was big enough to even think of realizing such travel plans.
I’m sure my aunt had many favorite songs and as she was an excellent accordion player a lot of those were traditional Swedish folk tunes, but the song I remember as her very favorite is “Manuel Goodbye”. It is recorded by Audrey Landers. She loved it so much that she asked me to translate it for her (yes, I paid attention in school and learned English pretty quickly). Somehow someway I never got around to it, and felt very guilty for many years that I never did. It still hurts me to think about it. But the next time I go to Sweden I will have it ready and I will put it on her grave. RIP. Both Auntie and Mr. James Arness, hope you’ve met in heaven now.


Translation into Swedish below:

James Arness, flygplan, “Manuel Goodbye” och min bortgångna moster

Men vad i hela friden är den gemensamma nämnaren i rubriken kanske ni frågar? Jo, det är ganska enkelt: min bortgångna moster älskade alla tre. När jag var liten sändes en tv-serie med titeln “Familjen Macahan”. Den amerikanska titeln löd “How the West was won”. Det verkade som alla svenskar satt och tittade. Serien utspelas under och efter amerikanska inbördeskriget och den följer en familj och de hinder de möter på deras väg västerut. Min moster hade en inramad poster av James Arness som rollfiguren Zeb Macahan på hennes hallvägg. Det tyckte jag var coolt. För egen del kommer jag inte riktigt ihåg vilken rollfigur jag tyckte om bäst: Luke (spelad av Bruce Boxleitner) eller Josh (William Kirby Cullen). Luke är brodern som är riktigt bra på att hantera sin pistol och alltid klarar skivan vilken situation han än stöter på. Mitt hjärta sympatiserade dock med Josh som måste stanna på farmen och hjälpa till och aldrig får chansen att bevisa sin manlighet.
Min moster älskade också flygplan, och drömde om att ta flygcertifikat. Hon hade inramade fotografier på och modellflygplan av Svenska stridsflygplan i vardagsrummet. Hon och hennes familj åkte ofta propellerplan eller helikopter till fjällen för att fiska. Efter hennes död tog hennes son flygcertifikat. Jag tycker att det var fint sätt att ära sin mor på. Min moster och jag hade countrymusik och västernfilmer som gemensamma intressen, och hon sa en gång att när jag blivit tillräckligt gammal så skulle hon och jag åka till USA tillsammans för att se allt som vi sett på tv. Hon dog dock av cancer långt innan jag ens var stor nog att göra verklighet av sådana resplaner.
Jag är säker på att min moster hade många favoritsånger, speciellt i genren Svensk folkmusik eftersom hon var riktigt bra på att spela dragspel, men den sång som jag kommer ihåg som hennes absoluta favorit är “Manuel Goodbye” sjungen av Audrey Landers. Hon älskade den så pass mycket att hon bad mig att översätta den till Svenska åt henne (jo, jag var flitig i skolan och lärde mig Engelska tämligen snabbt). På något vis så gjorde jag aldrig den där översättningen, och jag hade enormt dåligt samvete för det i många år. Det gör fortfarande ont att tänka på det. Men nästa gång jag åker till Sverige så kommer jag att ha den klar och lägga den på hennes grav. Vila i frid. Både moster och James Arness, hoppas ni har mötts i himlen nu.


James Arness in an episode of "How the west was won"
http://youtu.be/8t0qwUv9maE

Audrey Landers "Manuel Goodbye"
http://youtu.be/VNlobMfdTiA